Ett par minuter efter det att jag kommit hem från att lämnat Björnie i Ulriksdal (Oj vad ledsamt det blev) ringde Elin. Lillasyster var lite depp så jag bjöd över henne till Casa Del Hannis. Vi for förbi Pris Extra och köpte lite gott och vi kollar för tillfället på slutet av "National tresure".
Förstod man. Jag kommer aldrig få vara ensma här. Skönt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar